Rallyutskottet informerar
03-05-14 Information registrering av grupp E bil
För att göra det lättare för dig som har en bil som skall tävla i grupp E efter den 1/7 2004 tänkte vi här göra en enkel förklaring vad som gäller vid de två olika formerna av registre-ringsbesiktning.
Standardrallybil grupp E
Har du idag en grupp E bil som faller in under begreppet standardrallybil dvs. inredning och baksäte finns kvar i bilen, den är utrustad med bur, rallystolar och rallybälten samt originalbälten fram demonterade, behöver du inte göra någon åtgärd alls. Denna bil kommer som vanligt årligen att kallas till Svensk Bilprovning för besiktning.
Om du tänker bygga en ny standardrallybil gäller registeringsbesiktning samt vägning hos Svensk Bilprovning.
Det är viktigt att tänka på att i en standardrallybil måste alla instrument ex. trippmätare vara inbyggd i instrumentpanelen så att man inte kan skada sig på dessa.
Du får använda denna bil i vanlig trafik.
Homologerad grupp E
Har du en grupp E bil som inte faller in under begreppet standardrallybil, t.ex du har tagit ur inredningen, måste denna bil homologeringsbesiktigas.
Då skall du göra följande saker i nedanstående ordning:
1. Beställ ett registerkort hos Anita Åstrand på SBF telefon 08-626 33 04. Kostnad 150:- som debiteras via inbetalningskort.
2. Kontakta en homologeringsbesiktningsman (se lista SBF;s hemsida) och beställ tid för homologering. Bilen skall vara i tävlingsklart skick och du skall ha de handlingar som krävs enligt grupp E reglementet. Kostnad 1000:- plus eventuella resekostnader. Avgiften erläggs vid homologeringen.
3. När du har registerkort och homologeringshandlingarna klara kan du beställa tid hos Svensk Bilprovning för registreringsbesiktning och vägning. Lämpligen gör du detta i samband med din ordinarie besiktning, så slipper du den extra kostnaden.
När bilen sedan har registreringsbesiktigas får denna en speciell fordonskod (T71ZE) och du kommer i framtiden att besiktiga din bil genom Svenska Bilsportförbundet.
Bilen har nu nyttjandebegränsning och får endast användas under tävling. Du måste alltså transportera din rallybil till och från tävlingarna.
För rallyutskottet
Janne Rydh
03-04-08 Information Homologering - grupp E
Bakgrund
Genom täta och goda kontakter med Vägverket tillåts idag att vi inom rally framför fordon på allmän väg som på många punkter avviker från de regler som gäller för "vanliga" bilar. Bilarna hanteras speciellt, homologeringsbesiktigas, och beläggs med nyttjandebegränsning, och får då enbart framföras i samband med tävling. Vägverket hade gärna sett att alla bilar som vi tävlar med i rally hade funnits inom denna familj. Nu är det ju så att vi även tävlar med väldigt standardbetonade bilar, Volvo Original och grupp E/klass Ekonomi, där 10 distrikt har valt att följa grupp E reglementet.
Nyheter
Utifrån detta har Vägverket skapat ett begrepp, standardrallybil. En standardrallybil ska vara utrustad med bur, rallystolar och tävlingsbälten samt demontering av standardbälte. En bil som följer detta behöver inte homologeringsbesiktigas och får därmed också framföras i vanlig trafik som privatbil. Volvo Original med sitt reglemente räknas som standardrallybil.
Bilar som man förändrar mer, tex tar ur inredningen och baksätet, vilket grupp E reglementet tillåter, ska homologeringsbesiktigas med allt vad detta innebär.
För att det skall kunna gå att göra en homologeringbesiktning måste bilmodellen i grunden ha en internationell (läs FIA) homologering i grupp 1 eller grupp 2 (gamla bilar) eller grupp N/A eller en nationell homologering (tex Volvo 940, Toyota Corolla). Jag kallar detta här nedan "identitet". Eftersom grupp E är en breddklass som uppmuntrar till att tävla med vilken bil som helst, och där ett antal av dessa bilar saknar ovanstående identitet, uppstår ett problem som nu fått sin lösning. De bilmodeller, tex VW Golf GT, som saknar identitet enligt ovan tillåter Vägverket att SBF överför homologeringsmässigt till en annan bilmodell i familjen som har identitet. Golf GT får på detta viset identiteten A-5212 från en Golf GTI 1700 cc, och har då möjlighet att homologeringsbesiktigas. Självklart får bilen inte modifieras till en GTI och sedan tävla i grupp E, detta handlar bara om att klara pappersexercisen.
På detta sätt kommer rallyutskottet och tekniska kommittén att ta fram en lista på de bilar som saknar identiteter, och hur de "transfereras" pappersmässigt. Detta så att de som väljer homologeringsalternativet kan genomföra detta.
För att alla skall få en möjlighet att genomföra eventuella homologeringar har SBF fått tillåtelse att flytta fram datumet till den 1/7 2004. Efter detta datum måste de bilar som vill tävla i grupp E och som inte går in under begreppet standardrallybil vara homologerade. Observera att homologeringsalternativet enbart berör de bilar som följer grupp E reglementet. För de distrikt som använder klass Ekonomi reglementen diskuterades lösningar på den nyligen genomförda SGA-träffen, och dessa distrikt får diskutera hur man vill gå vidare i framtiden.
Mer information kommer inom kort, men vi vill gå ut med detta nu så att de spekulationer som förekommer kan sansas.
För rallyutskottet
Janne Rydh
Säkerhetsmanual i Rally
Vid det arbete som sammanställts av "Säkerhetsgruppen i Rally" har det framkommit behov av en guide för arrangörer av rallytävlingar vad gäller säkerhet. Gruppen gav Ulf Johansson Smålands BF i uppdrag att sammanställa ett lämpligt dokument för ändamålet. Efter ett gediget arbete har nu denna manual kommit till. Manualen ersätter på intet sätt dagens regelbok eller myndigheters författningssamlingar, utan skall ses som ett stöd. Manualen är ett levande dokument vilket innebär att den kommer att uppdateras allt eftersom det framkommer saker som borde finnas med i den. Med anledning av detta är rallyutskottet mycket intresserad av synpunkter kring denna skrift. Utskottet vill också tacka Ulf för ett mycket gott genomfört arbete.
Som bilaga kommer inom kort att finnas ett häfte som beskriver viktiga saker att tänka på vid olycka.
http://www.sbf.se/pdf/RY_Sak_man.PDF
För rallyutskottet
Claes Pettersson
SM enkät i rally i samband med Sveg
I samband med SM deltävlingen i Sveg delade rallyutskottet ut en enkät där samtliga deltagare fick möjlighet att tycka till kring ett antal olika frågor runt rally-SM. Utskottet vill tacka alla som svarat och tycker sig fått många bra synpunkter för det framtida arbetet kring SM i rally.
Svarsfrekvensen var hela 57 %
Svarsfrekvensen i procent fördelat på antalet startande
N2 51%
N4 69%
F2 90%
H4WD 50%
H 40%
Nedan redovisas svarsfördelningen i procent. Då alla inte svarat på samtliga frågor och några ringat in fler alternativ anges efter varje fråga hur många svar som medräknats. Kommentarer under svaren finns när flera haft liknande kommentarer.
Är det någon deltagare som missade att lämna en enkät och som fortfarande vill ge sina synpunkter går detta bra. Kontakta Claes Pettersson på mail claesp@swipnet.seså skickar han dig en enkät, eller skicka enkäten på adress Hermanstorpsvägen 23, 542 31 MARIESTAD, om du har kvar den hemma.
Här nedan redovisas svaren med några kommentarer.
1. Många anser för att öka marknadsföringen av ett rally-SM krävs att start/målplatsen är förlagd till en större ort. Detta kan medföra att det krävs en längre transport ut till själva tävlingsområdet där specialsträckorna finns. Anser du detta OK ? (63 medräknade svar)
Ja 90 %
Nej 10 %
2. Fördelen med en central serviceplats är att denna kan integreras i själva tävlingsarrangemanget mycket mer än ett antal serviceplatser utspridda på tävlingsbanan. Detta kan medföra att tävlingen innehåller mer transportkilometer. Tycker du detta är OK ? (61 medräknade svar)
Ja 98 %
Nej 2 %
3. Vad anser du skall gälla med noter ? (60 medräknade svar)
Arrangörsnoter med rekognosering 57 %
Kommentar: Med möjlighet som idag att justera i noterna.
Arrangörsnoter utan rekognosering (kortar tävlingen med en dag) 37 %
Endast egna noter tillåtna 6 %
4. Hur många dagar anser du att ett SM-rally skall vara ? Bortse från eventuell rekognosering. (61 medräknade svar)
1 dag 18 %
2 dagar 82 %
3 dagar 0 %
5. Vore det bättre ifall man tillät fritt antal däck i rally-SM. (64 medräknade svar)
Ja 14 %
Dagens däcksantal är bra 77 %
Färre däck men inmärkning 3 %
Fler däck med inmärkning 6 %
6. För att bättre veta vem som skall delta i rally-SM skulle man kunna ta en anmälningsavgift alá rallycross före säsongen. Vore detta något som du anser vara bra ? (58 medräknade svar)
Ja 33 %
Kommentar: Om pengarna går till marknadsföringen av rally-SM
Nej 67 %
Kommentar: Detta skulle innebära färre startande. Om man tvingas bryta SM-serien skulle pengarna vara förlorade.
7. Tycker du att dagens rallyarrangemang i rally-SM med central presservice och central resultatservice motsvarar dina förväntningar utifrån din egen satsning ? (57 medräknade svar)
Ja 77 %
Nej 23 %
Kommentar: TV och radio saknas. Mer resultat på serviceplatserna. Viktigt att pressmeddelandena når ut över hela landet
8. För att få en mer kompakt SM tävling skulle man kunna köra sträckorna fler gånger. Tycker du detta vore bra ? (61 medräknade svar)
Ja 67 %
Kommentar: Förutsatt att vägarna håller för detta.
Nej 33 %
9. Ifall sträckor skall köras fler gånger kan det krävas ett maximalt startfält på exempelvis 60 - 80 startande. Detta skulle eventuellt medföra att alla inte får delta. Skulle ett kval till rally-SM vara en möjlighet att höja statusen ? (52 medräknade svar)
Ja 60 %
Kommentar: Kval genom DM och/eller baserat på förgående års SM tabell
Nej 40 %
10. Dagens startordning har diskuterats flitigt. Rallyutskottet anser att den har gynnat den positiva utvecklingen i N2. Vad anser du om denna startordning ? (58 medräknade svar)
Bra 33 %
Startordning efter totalseedning (snabbaste först) 48 %
Seedningsgrupper inom bilklasserna (elitseedad, övrig seedad) 19 %
11. Till Rally Nordvärmland fanns det ett antal tävlingsekipage som inte hade testat på snö före tävlingen. Tycker du att SM-säsongen skall starta efter Svenska rallyt ? (58 medräknade svar)
Ja 21 %
Nej det är bra som det är idag. 79 %
12. Sedan tidigare är beslut att from 2003 skall SM-tävlingarna endast bestå av internationellt klassade bilar. Idag tillåter rally-SM bilar vars klassning gått ut tom 8 år att köra tävlingen. Anser du att detta skall gälla då också ? (53 medräknade svar)
Ja 75 %
Nej. Endast bilar som har kvar sin klassning skall tillåtas. 25 %
13. Antalet tävlingar i rally-SM ? (60 medräknade svar)
Som idag 6 stycken ( två vinter, fyra sommar) 90 %
Kommentar: 3 Vinter, 3 Sommar
Färre antal. ......................stycken 3 %
Fler antal. .................... stycken 7 %
14. För att alla tävlingar skall vara lika viktiga beslutades det inför året att samtliga tävlingar räknas i SM 2001 (lika rally VM). Finaltävlingen räknas poäng både dag 1 och dag 2. Tycker du detta är ett bra system ? (59 medräknade svar)
Ja 76 %
Kommentar: Alla tävlingar bör räknas lika.
Nej 24 %
Kommentar: En deltävling bör fås räknas bort
15. Tycker du att det vore bra med en testtävling med stor presskonferens före SM-säsongen ? (54 medräknade svar)
Ja 65 %
Kommentar: Borde finnas en pressträcka till varje tävling. En shake down med pressen närvarande. Gynnar endast eliten.
Nej 35 %
Kommentar: För dyrt
16. Tror du att ett nordiskt mästerskap vore genomförbart ? Skulle detta ge vind i ryggen för rallysporten ? (58 medräknade svar)
Ja 89 %
Kommentar: Skulle vara ett lyft för sporten. Gäller att alla länder ställer upp. Mycket possitivt.
Nej 11 %
Rallyutskottet informerar: Teknik i grp N
Grp N började som en ren standardklass, Sören Nilsson vann något eller några år i skymundan Svenska Rallyt i en Audi, en ren "skyltfönsterbil" som han sa. Sen kom lite mer avancerade bilar, vem minns inte trixandet med slangar för turbotrycket i Mazdorna. Då gick växellådorna sönder. Och inredningen började kännas vara ivägen för reservhjul mm och kan dessutom anses vara brandfarlig. Bromsarna räcker heller inte till, speciellt på asfalttävlingar. Vissa bilmodeller specialdesignas för att optimeras för klassen.
Reglementet anpassas lite grann, svårkontrollerade funktioner som styrboxar släpps fritt. Svaga punkter i konstruktioner har fått hjälp genom senaste ändringarna, fabrikanter kan homologera in andra utväxlingar som kan göras starkare och hållbarheten ökas. Bromsar modifieras och det öppnas möjlighet att använda hydraulisk handbroms. Skyltfönsterbilen blir alltmer avlägsen.
Men det är fortfarande en standardklass! Och då finns det på alla bilmodeller "nästa" svaga punkt. Det är lite olika på olika bilar. Vissa har svårt att få tillräckligt med luft, några har plåtbitar ivägen när man vill ha för stora vinterhjul. Mindre hjul finns och får plats men då går det ju inte lika fort. Att ändra på chassi och hjulupphängningar gör stora skillnader och är frestande.
Vi jämför med Volvo Original som har funnits i minst tio år. I början försökte några vara innovativa men ett rejält tillslag mot toppförarna i en seriefinal satte normen. Den som fuskar idag kan inte hänvisa till att "så har alla andra alltid gjort utan att åka dit".
Här ligger knuten. Att bestämma nivån. Och det är lika bra att alla som håller på att tävla, teamchefer, ansvariga på olika positioner, domare, tävlingsledare och tekniker får klart för sig vilken nivå vi måste anse ska gälla. Reglementets text och dess avsikt, utan moms! Vad annars? Reglementet och lite till? En får ändra luftburken för att en annan får vika undan en plåtbit för att en tredje får trixa med krängningshämmaren?
Nä, nu gäller det att våga stå upp och tala om för våra ungdomar som vi vill ska tävla i N2 vad som är rätt och fel. Inte vad man kan göra för att det ska gå bättre som man hört att andra gör för att det inte syns eller kollas tillräckligt ofta! Klassen är alldeles för bra för att fuskas sönder. SBF:s ansvar är bla att sätta gränser och kontrollera dessa, alla måste ta ansvar för att skapa moral så att inte internt tjafs förstör tävlingsglädjen. Att testa gränsen är den tävlandes uppgift, att medvetet gå förbi, eller medverka till att andra går förbi, är doping. Går man förbi kan man nå bättre resultat i tävlingen, men vi får alla ett sämre tävlande.
Vi kommer att agera utifrån ovanstående resonemang. Det blir bättre för oss alla ju fler som stöder det.
För rallyutskottet
Janne Rydh
Noter-kostnader
Utskottet har efter diskussion med Gunnar Barth godkänt ändrade notkostnader enligt nedan:
Upp till 60 km SS 300:
Mellan 60 till 100 km SS 400:-
Över 100 km SS, tvådagars, SM 600:-
Visst är det höjda kostnader! Men vi sitter i en ny situation. Vi har en notskrivare som åtar sig att förse alla som vill ha noter med sådana. Beskrivande och siffer, utskrivna med alla hjälpuppgifter i form av avstånd och kommentarer.
Utskottet kommer i samband med vårens SGA-träff, planerad till 7/4, att diskutera hur vi går vidare. Kontakta gärna ditt distrikts rally-SGA och för fram åsikter.
Utskottet anser att bla följande frågor måste beaktas från olika synvinklar:
- Att göra noter vid ett enstaka tillfälle kan vara roligt och möjligt att framställa mer eller mindre ideellt. Den tid som läggs ner spelar kanske mindre roll, bara det blir bra. Att skriva noterna i Word, både siffer och beskrivande, tar tid och båda måste kontrolleras, men vad gör det.
- Att göra noter på flera tävlingar under året, en 8-10 st, kräver mer. Det behövs utrustning av något slag, mycket tid går åt, bil och däck slits.
- Vem ska avgöra vem som ska få noter? Ska vi ha så många notskrivare att det alltid finns någon som tar på sig uppgiften? Vem bestämmer isåfall priset när den som kan skriva kanske bor långt bort och vill ha mer betalt för körning och övernattningar?
- Kvaliteten. Vilket ansvar lägger vi på notskrivaren vad gäller säkerhet, val av varningar, uppbromsningssträckor, mållinjens lämplighet vad gäller placering etc?
- Annat?
Vi ser ett mönster i frågan ideellt-kommersiellt. Gör man något ideellt är det frivilligt för den som gör det, han eller hon väljer när och om man vill och när. Ställer någon upp på att åstadkomma något med högt ställda krav, där fritiden inte räcker till utan det handlar om arbetstid, måste det handla om att få betalt. Det känns som att antingen gör många personer ett fåtal noter om året ideellt eller så får ett fåtal göra mycket, så mycket att det blir del av eller hela levebrödet. Ett mellanting ter sig inte helt enkelt utifrån denna infallsvinkel och det är där vi är idag.
Utskottet är överens med Gunnar att detta är frågor som måste belysas, han kommer att ställa upp på SGA-träffen för diskussioner och beslut. För alltså fram förslag och diskutera med SGA på era förarmöten och annat. Under tiden är det fruktsammare om inte alla misstänkliggör Gunnar utan låter honom koncentrera sig på att framställa noter som vi andra, både arrangörer och tävlande, har glädje av. Avpersonifiera debatten, prata sakligt i sakfrågan, använd fakta så lyckas vi säkert med detta också.
Janne Rydh Ordf rallyutskottet
01-01-19
Noter
Bruno Berglund har efter ett antal händelser under förra året beslutat sig för att sluta med att göra noter i Sverige, ett beslut vi både respekterar och beklagar. Utskottet har träffat Bruno och Gunnar Barth i början av december och diskuterat förutsättningar för framtiden.
Nu gäller det för oss att föra notfrågan vidare, ett arbete som Bruno påbörjade i början av 90-talet. Noter på andra tävlingar än VM och EM i Sverige är Brunos förtjänst.
Man ska komma ihåg att det finns många aspekter när det gäller noter, de beskriver inte bara vägens utseende. Säkerhet, rättvisa (genom minskad fördel av hemmaväg), markägarfrågor (genom minskad tjuvträning) är några av många aspekter.
Vi vill både från utskottets vägnar och som tävlande tacka Bruno för de insatser han gjort för svensk rallysport och beklagar att vi inte lyckades hitta former för en fortsättning.
SM i Grupp H
Inget kan av historiska skäl röra upp så mycket känslor som att röra i grupp H. Det beror säkert på att många inte ser varför, bara att, det händer något med klassen. Jag har tjatat ett tag på att skilja på mål och medel. Medel är något man använder för att nå mål. Det blir ibland lätt så att folk börjar med medel utan att definiera mål. "Förbjud noter!", "Ta bort nationella klassen ur SM!" är medel som utan definierat mål bara retar folk.
Det finns lite olika infallsvinklar. Här följer några:
Teknisk utveckling
Utvecklingen i grp H har skenat iväg. Långt. Var det började tvistar många om, men det handlar om nya bilar och inhomologerade detaljer som i all välmening för klassens möjlighet att leva vidare tilläts användas. I kombination med ett åtråvärt SM drevs utvecklingen på av många, inte bara de som med egen kraft i garaget gavs möjlighet att experimentera med motorplaceringar, fria växellådor och slopade krav på originalframlyktor. "Fabriksmässig" framställning inom ett fritt reglemente gör att utvecklingen rusar fort. Det framstår för många som tveksamt om säkerhetskraven hängde med.
Kommersiellt
För att höja nivån på SM är det nödvändigt att fokusera. För att höja nivån på SM måste det bli medialt intressant. För att höja nivån på SM kommer det att bli kostsammare att delta. För att höja nivån på SM måste man hitta någon, några, flera, många, som ser en affärsmöjlighet. De ovan nämnda påståendena hänger ihop och driver på varandra.
Vi kommer snabbt in på att begränsa tävlandet till bilar som många vill satsa pengar på att de syns. Att styra de hungriga, duktiga förarna till bilar som "vill synas" och tål det. Nya bilar som generalagenter vill visa upp. Som andra företag vill synas med. Hur många av SM-vinnarna i grp H har vi sett i annonser, utställningshallar mm, mm oavsett lysande förarprestationer av sympatiska individer?
Funderar man ett tag kring ovanstående klarnar bilden för många. Att höja nivån på SM medför att färre kan och ska delta, kanske bara en medialt intressant elit. De som är på väg dit, har varit där, inte vill eller inte platsar riktigt ska ha ett intressant rikstäckande mästerskap att tävla i. Supermästerskapet är en rikstäckande serie, VW-cupen en annan, regionalt finns MRM, Östgöta-mästerskapet och Sydsvenska Mästerskapet. De serierna kommer att utvecklas till kvalserier, bra tävlingstillfällen för förarna precis under eliten och intressanta tävlingstillfällen i synnerhet för nationella klasser.
Utvecklingen i nationella klasser lugnas ner om inte kommersiella intressen driver på. Det gynnar den private föraren. Liksom det gynnar honom och henne att det finns en medialt intressant sport som heter rally på en i alla avseenden högre nivå.
Ovanstående om SM i grp H. Det är alltså inte ett mål i sig att ta bort SM för grp H! Det är ett medel för att höja SM-statusen för rally. Det gynnar rallysporten och därmed även utövarna i grp H. Och Volvo original. Och andra nationella klasser.
Säkerheten i grp H
Redan innan dödsolyckorna under hösten fick rallyutskottet ett självklart uppdrag att se över säkerhetsutvecklingen, inte minst i grp H. De allt snabbare bilarna, främst nya, drar med sig äldre konstruktioner som inte vill vara långsammare.
"Sämre prestanda på alla bilar behöver inte betyda sämre tävlande, isåfall var tävlandet på 60-talet urkass."
Ovanstående är ett påstående man kan tugga på ett tag, och kan vara bra som tankeväckare.
Under resans gång har många på seenare tid, ibland som mål och ibland som medel, krävt återgång till reglerna för grp H före inhomologering av nya bilar och/eller före nya, större motorer. Oavsett vilket skulle det innebära att vissa konstruktioner from någon datum skulle bli förbjudna att tävla med. Efter diskussioner med distriktens SGA (SportGrensAnsvariga) beslöts att ta ett förslag som använts inom SSK-racing under ett antal år. Vi har alltså beslutat att from år 2004 kommer ett vikt-effektreglemente att gälla. Effekten kan man erfarenhetsmässig påstå maximeras av grundkonstruktionen. Litereffekten med tvåventilsteknik och förgasare blir ett värde och med insprutning ett annat. Bilen måste väga minst någonting beroende på den faktor som ska utredas fram. Med maximerad ballast kommer man fram till att:
1. Det är inte lönt att trimma hur mycket som helst.
2. Det är inte lönt att lätta hur mycket som helst.
3. Vissa av dagens bilar kan komma att behöva trimma ner. (Men förbjuds inte!)
4. Ingen behöver känna behov av att pruta på säkerhetsutrustning som väger några kilon.
Det finns de som invänder att en tyngre bil inte är säkrare än en lätt ty efter en lång raka går båda lika fort och den tyngre är svårare att bromsa. Läs nedanstående och fundera.
När vi pratar vikt och effekt utgår vi från ett sk axiom. "Högre hastighet är farligare än lägre hastighet."
När man väl accepterat det kan man resonera vidare som följer:
För att få högre hastighet kan man trimma motorn. Då går bilen fortare, man får lägre tider. Tar man denna motor och flyttar den till en tyngre bil går det saktare igen.
Av detta följer att en tyngre bil med en given motoreffekt, alternativt en given bil med lägre motoreffekt är säkrare än motsatsen. Bilen går inte lika fort! DESSUTOM! Om reglerna förbjuder dig att ha hur lätt bil som helst vid en given motoreffekt är det mindre intressant att spara på säkerhetsdetaljer som väger, mindre intressant att till varje pris lätta bort plåtdetaljer som inte fyller funktion förrän man kör på något, eller syradoppa plåtdelar som står emot bättre vid full plåttjocklek etc.
Ovanstående resonemang ligger bakom tekniken att få ner prestanda på grp H-bilarna. Utan att försämra tävlandet, dvs möjligheten att ha kul och köra ifrån varandra. Men kanske lite långsammare och därmed mycket säkrare!
Det sista påståendet bygger på den fysikaliska lagen som säger att rörelseenergin är en funktion av hastigheten i kvadrat. En liten sänkning av hastigheten ger alltså en stor minskning av energin som vi ska utsättas för vid ett plötsligt stopp.
Janne Rydh Ordf rallyutskottet
www.motorsportivarmland.nu